Hur känner du egentligen? Och varför känner vi olika?

Även om vi upplever samma känslor så gör vi det olika ofta och olika starkt. Våra känsloliv skiljer sig helt enkelt ifrån varandra. Buss och Wismeijer skriver i boken Personality Psychology att vi varierar just utifrån vilka känslor vi upplever och hur intensivt vi upplever dem. Vad betyder egentligen det?

Innehåll
Vilken känsla vi har är innehållet i vårt känsloliv. Vissa av oss är mer benägna att uppleva positiva känslor som glädje och tacksamhet. Andra av oss upplever med negativa känslor som oro, ilska och sorg.

Det vi vet om lyckliga människor är att de rapporterar fler positiva upplevelser när de ska berätta om vad som händer dem under dagen. När de tittar tillbaka i tiden kommer de också ihåg fler positiva upplevelser. Lyckliga tenderar också att spendera mer tid med nära och kära, hjälpa till mer och är friskare. Olika forskare har därför föreslagit att vi ska just ha mer kontakt mer personer som är viktiga för oss, vara hjälpsamma och att motionera för att bli lyckligare. Möjligen kan detta bidra.

Intensitet
Även om vi känner samma glädje kan vi uppleva det på två olika sätt. Vi kan vara glada på ett mer lågintensivt sätt eller så kan vi vara euforiska. Personer med hög intensitet kan få fysiska konsekvenser. Även om muskel-, mag-, och huvudvärk inte låter så trevligt så upplever inte personer med hög intensitet att de skulle vilja byta emotionell stil. I forskningsstudier anser de istället att det jobbiga och smärtsamma kommer på köpet för att få den intensiva lyckan och euforin. De som har lågintensiva känslor upplever sig istället som stabila. Nivån vi upplever våra känslor på korrelerar med vår aktivitetsnivå. Personer som är väldigt aktiva brukar också ofta ha en mer intensiv känslostil. Personer som är stabilare i sin känslostil brukar också vara lugnare i aktivitetsnivån.

Hur fungerar det tillsammans?
Jo, en persons känsloliv påverkas alltså av dessa två aspekter. Det går alltså att ha en hög känslointensitet med hög frekvens av positiva eller negativa känslor likväl som att ha en låg känslointensitet med hög frekvens av positiva eller negativa känslor.

Att ha en låg känslointensitet med positiva känslor som mest frekventa kan vara en lugn tillfredsställelse och förnöjsamhet. Samma låga intensitet med mer negativa känslor kan upplevas som mer melankoli och otillfredsställelse. En hög känslointensitet med frekventa negativa känslor kan istället upplevas som stark ångest och plågsam nedstämdhet. Medan den höga intensiteten med mest positiva känslor ses som en lycklig och entusiasmerande upplevelse.

"Mysigt med varm dryck" eller "VARFÖR ÄR HON INSTÄNGD?!"
Vilka känslor vi lättare upplever och vilken intensitet varierar
mellan oss människor. Foto: Toa Heftiba